Don Juan

(Text: Ottosson / Johansson)

Det var längesen, det var veckopeng, det var fluortant och gul & blå
Jag var elva bast, vi sprang ut på rast, det känns som det var igår
Killarna i klassen spela fotboll medan jag var nån helt annanstans
Vår nya fröken kom fram till mig, la handen på axeln
Jag vände mig om, såg två ögon som brann
Sen den stunden stod det klart att jag är Don Juan!

För var och en finns en stakad väg, en uppgift här på jorden
Vissa frälser folk, andra läker sår, några löser mord men
Jävligt få har min talang, min blick får kvinnor att smälta som var dom av vax
Visst finns det charmörer och dom som förför men
Det är som att jämföra Sprite med champagne eller Folkets Bio med Cannes
Jag står i en klass för mig själv - jag är Don Juan

Jag sköter min uppgift, jag följer mitt kall
Jag rider med hissad lans
Till kvinnors fromma och välbehag
Jag tar er nån annanstans
Tyvärr är ni många och jag bara en
Det har inte alla förstått
En del blir besvikna, när efter fem, sex minuter jag både har kommit och gått

Alla människor har nåt dom är bra på
Det gäller att hitta rätt
Plocka fram din gåva och vårda den
Se på mig, jag har funnit ett sätt
Att sprida kärlek, att sprida glädje, att sprida värme
Och nå in till så många man kan
När man ser tillbaka på min tid på jorden
ska man minnas mig med beundran i orden:
"Han gladde så många han hann,
Han var kvinnornas man - han var kvinnornas Don Juan"
Jag är kvinnornas man, jag är kvinnornas Don Juan
Jag är kvinnornas man, jag är kvinnornas Don Juan