Gudarna frälste fullsatt Tibble

Du står nu i begrepp att beskåda en färsk samling magiska avbildningar av gudarna som gjordes den tjugoandra november 1997. Vi snackar Tibble Teater i Täby, vi snackar 600 Glennheads, vi snackar fullsatt, vi snackar ett ohyggligt drag och vi snackar världens bästa band!

Dunkande trummor, mullrande bas, tjutande gitarrer. Gudarna redo för ännu ett mammut-mega-gig.
Världens bästa band i full aktion. Den här konserten innebar Glenn-debut för mannen strax till vänster om Chrille Jois. Han heter Johan Öberg och är en av världens bästa saxofonister. Han är faktiskt så bra att han utgör hela Glenns Orkesters blåssektion själv.
Bröderna Blasé från gruppen Onejsis gjorde ett bejublat gästspel i Tibble den här kvällen, med sin låt "Det är våran genre". De kunde som vanligt inte hålla sams mer än fyra takter. Två blåmärken, ett svullet lillfinger och 36 svordomar på bred Mancheter-dialekt blev kvällens facit.
En småfet japansk sumobrottare i världsklass dök också upp och framförde det nya mästerverket "Du ska va korpulent!". Vad de japanska tecknen i i bakgrunden betyder? Fritt översatt "Slopa momsen på salt NU!".
Glenn-brudarna, de världsberömda Tre Bimbos, framförde "Pharmacia", en betraktelse över 90-tals kvinnans liv och leverne. Extremt uppskattat var det. Från vänster Annica Smedius, Gunilla Berggren, Gitte Littwold och halva Claes trumset.
Fjortisarnas favoriter, de vegetariska smällkaramellerna, Sparris Boys framförde sin genombrottslåt "Rör inte min sparris". Facit: 16 avsvimmade tonårsflickor och 4 maskor i de gröna strumpbyxorna. Från väster Sexy Sparris, Stupid Sparris, Ugly Sparris, Stutter Sparris och Baby Sparris.
I pausen gjorde tronföljarna, Glennvingarna, ett osannolikt uppskattat framträdande i foajen. Eloise och diverse Glenns Orkester-mästerverk stod på repertoaren och jublet visste inga gränser. Från vänster Adam Eklund, Simon Bernhardsson och Lukas Ottosson.
Gudarna tillbaka för en andra akt. Backdroppen med trasiga jeans i kolossalformat hade fallit och en byggställning försedd med 6, 5 miljoner lampor visade sig finnas bakom.
En kille med ett något spänt förhållande till sina släktingar i händelsernas centrum. "Släktmiddag" heter låten och publiken bjöds på ett ruggigt sväng.
Är detta verklighet? Är detta fantasi? "Bo Hemians rapsodi" framfördes med bandet iklädda kåpor och scenen iklädd en makalös ljusdräkt. Världsklass!
Ett akustiskt avsnitt är en självklarhet i varje rockshow i mastodontklassen. Skrik-så-spelar-vi blev en mycket populär programpunkt som avslutades med en makalös version av det kollektiva frieriet till vår tronföljare, "Victoria".
Ännu en gäst på scenen. Den här gången av en man som fick ledas både in och ut och som sjöng hela andra versen rakt in i en högtalarstapel. Låten heter "Led mej". Lägg särskilt märke till kameran i bildens vänsterkant. Den var monterad på en kran och kommer säkert att bidra till att den kommande videon från evenemanget blir i klass med det bästa som setts i genren.
Om märkliga sekters otäcka förmåga att locka vilsna själar till sej handlar den nya dunderhiten "Hale Bopp".
Extranummer blev det en lång rad i vanlig ordning. Taket var vid flera tillfällen på väg att lyfta men det hölls distinkt på plats av åtta speciellt utvalda alu-arbetare från Byggettan i Stockholm.
Ska det vara så ska det. Under andra extranumret rann det blod ur Johans mun, hans gitarr började brinna och for upp i taket.
Världens bästa band hade gjort det igen. Publiken stod upp och skrek ut sin glädje, männen fick hålla i sina kvinnor och kvinnorna fick hålla i sina män. Det var än en gång bara att konstatera; Glenns Orkester är världens bästa band!!!